Trots att jag nästan räknat med det så är dåliga nyheter aldrig roliga att få. Det går inte att reagera på så många andra sätt än att bryta ihop och sen ställa sig upp igen. Det senaste året har det hänt väldigt mycket i mitt liv som har skakat om mig. Det har känts som att hela livet går emot mig och jag bara väntade på att någonting positivt skulle ske. Senast igår fick jag väldigt tråkiga nyheter om att jag inte kommit in på den sista utbildningen jag sökt till i år. Fem arbetsprov gjordes under våren och ingenting gick hem. Det är kanske inte så konstigt då att självförtroendet sjunkit och att jag börjar tvivla på mig själv och mina förmågor. Men det värsta är nog frågorna som uppstår. Vad är jag ämnad till att göra här i livet? Är det någonting annat jag ska göra? Har jag valt fel inriktning? Vad har jag mer för intressen? Vad finns det för fler alternativ? Det är ingenting jag kan svara på nu och då uppstår bara mer ångest. 

 

Men det finns ingen mening med att gräva ned sig. Jag har annat att fokusera på för tillfället. Möjligheterna finns att jag ramlar in på något annat spår och kanske hittar det jag är ämnad för. Jag försöker se det som något positivt. Det kanske inte är meningen att jag ska bli arkitekt? Det kanske finns något där ute som bara väntar på mig. Eller varför tar inte bara jag för mig mer? Herrejösses världen är stor och möjligheterna större. Det här ska inte få bryta ned mig.